|
En klassiker är en bok alla säger sig vilja läsa men ingen har läst | | LÄST OCH LYSSNAT 2002 | om de böcker jag läst och de skivor jag köpt under året |
 |
- Köp ett extra exemplar, bara utifall att! |  |
- En lyckad investering! |  |
- Helt klart ett godkänt tidsfördriv! |  |
- Höll väl inte riktigt vad den lovade! |  |
- Nja, nåt bra fanns det väl i alla fall! |  |
- Bortkastad tid och bortslösade pengar! |
|
Böcker : Tio gamla favoriter
Tunnelseende (2001) Keith Lowe Vad? Andy har slagit vad - han har slagit vad om att han kan passera Londons samtliga tunnelbanestationer på ett dygn. Problemen är dock två: Andy är grymt bakfull när resan inleds och - det är dagen innan han ska gifta sig... Andy kliver på dagens första tåg i Morden och får per omgånde sällskap med uteliggaren Brian - och sen börjar jakten. Jakten för att vinna vadet och, framförallt, för att hinna med nattåget till Paris och bröllopet! Jag? Jag har aldrig varit i London så jag kan aldrig le igenkännande åt platser och Londons människotyper. Men alla vi som sprungit som galningar på flygplatser för att hinna med flygplan känner igen oss. Det är underhållande att följa Andys kamp mot klockan och allt tänkbart jäkelskap som kan drabba en passagerare i tunnelbanan. Men jag kommer inte ifrån att slutet blev lite abrupt - även om allt troligen ordnade sig till det bästa tillslut... Och? Mornington Crescent... (31 december 2002)
Prosten Huuskonens bestialiska betjänt (1995) Arto Paasilinna Vad? Den finske prosten Oskari Huuskonen, känd för sina svavelosande predikningar, får av sina församlingsmedlemmar en björnunge i femtioårs-present. Björnen, som döps till Fanken, blir droppen som får bägaren att rinna över och biskopen förmår sin besvärlige prost att ta tjänstledigt. En ledighet som får oanade konsekvenser för prosten och hans läraktige björn som tillsammans ger sig ut i den stora vida världen. Jag? Det är precis lika osannolikt som det är kul - i en enkel sammanfattning. Bara tanken på en björn som kan tvätta, stryka och hänga upp kläder är ett bra utgångsläge för en rolig bok. När den dessutom kryddas med höjdspjutkastande finnar, bastuförsäljare i medelhavet och ryska radiotelegrafister så kan det inte bli annat än kul komik. Och? Det brukar vara Johannes 3:16 som gäller... här är det Johannes 14:6 istället! (18 december 2002)
Arvet efter Arn (2001) Jan Guillou Vad? Historien om Birger Jarls väg till makten - uppdelad i fyra episoder: Änkornas tid, gubbarnas tid, nidingarnas tid och jarlens tid. Det är krig inbördes och korståg österut. Maktkamp och mördade kungar. Rikedom, fattigdom och med lag skall landet byggas! Jag? Som historielektion är det fortsatt intressant. Men det går inte komma ifrån att det var roligare så länge Arn var vid liv. Å andra sidan är det imponerande hur man som läsare kan ogilla Birger Magnusson, känd som jarl, i första kapitlet och sen hålla alltmer på honom ju längre boken lider... Och? Hmm... Birger Jarls mor, Ingrid Ylva, har "ännu inte fyllt trettio vintrar" samtidigt som Birger själv måste vara minst arton år gammal... att Birger dessutom har en storebror, Eskil, gör ju inte saken mindre rörig - eller?!? (12 december 2002)
Riket vid vägens slut (2000) Jan Guillou Vad? Arn Magnusson återvänder till Sverige efter sin tjugoåriga botgöring i det heliga landet. Med sig har han både kunskaper och människor som blir grundstenen i byggandet av fred och det nya riket - Sverige. Jag? Sämre än den första men bättre än den andra. Det börjar hända saker igen. Karaktärerna - som mer eller mindre gick i stå i mellanboken - utvecklas igen och historielektionen blir intressant! Och? Man kan ju ändå inte låta bli att undra över eventuellt släktskap mellan Arn Magnusson och Carl Gustaf Gilbert Hamilton... (4 december 2002)
Tempelriddaren (1999) Jan Guillou Vad? Fortsättningen på, och mellanboken i, trilogin om Arn Magnusson. Det är berättelsen om hans "karriär" som tempelriddare i det heliga landet, hur han där avtjänar de tjugo års botgöring han tilldömts i Vägen till Jerusalem samtidigt som hans älskade Cecilia sitter i kloster. Jag? Det är mycket av mellanspel i hela den här boken. Det tycks mest bara vara ett sätt att fylla en hel bok med 20 års tempelridderi/kloster - vartannat kapitel om Arn och vartannat om Cecilia - med historier om strider och krig vs klosterliv. Det saggar ärligt talat ganska mycket mellan varven... Och? Ivanhoe... och Richard Lejonhjärta... det är ju Robin Hood jag vill ha... (28 november 2002)
Vägen till Jerusalem (1998) Jan Guillou Vad? Den första boken i Guillous trilogi om korsriddaren Arn Magnusson, eller Arn de Gothia, och skapandet av det rike vi idag känner som Sverige. Boken följer Arn från vaggan, via utbildning i Varnhems kloster till en soldat i det kristna korsets tjäst och tills han sitter upp på hästryggen för att börja färden mot Jerusalem. Jag? Lovande inledning och det ska således bli intressant att läsa förtsättningen. Visst, det kan bli lite rörigt med alla namn som liknar varandra och alla kunga-aspiranter som tar livet av varandra hit och dit och släkter som gifter in sig för att undvika krig... men det är ju knappast författarens fel. Och? Råkade av misstag börja i fel ände - med "Tempelriddaren", del två i romansviten - och inser varför jag inte riktigt fick ihop det innan jag insåg min tabbe. (19 november 2002)
Där gräset aldrig växer mer (2002) David Lagercrantz Vad? Det börjar med en lika mystisk som vacker kvinna som fastnat på ett semesterkort hos en av Daniel Mills ytliga bekanta och leder till en märklig jakt på kvinnan och sanningen om hennes ex-pojkvän: den svenske landslagsmålvakten i fotboll, Markus Landin, som mördades mitt under en match... Jag? Intrigen känns på förhand osannolikt krystad, men det funkar och det funkar verkligen nästan hur bra som helst. Det är ett nöje att läsa, att knyta ihop trådarna tillsammans med Daniel Mill och trots att slutscenen är lika väntad som i en Hollywood-film fick jag kalla kårar längs ryggraden. När kommer nästa bok om Daniel Mill, David?!? Och? "...den handlade om några gubbar som åkte tillbaka i tiden och spanade in dinosaurier. Men killen som arrangerade de där tidsresorna krävde ordning och reda. Gubbarna fick bara gå på en utspänd stålmatta. De fick absolut inte trampa i naturen. Men en av killarna snavade förstås och klev på en fjäril, en liten ynka fjäril. När de kom tillbaka till vår tid hade Hitler vunnit kriget..." (11 november 2002)
Stjärnfall (2001) David Lagercrantz Vad? Börskursen faller som en sten och allt beror på två mord i Stockholm - dels på uppfinnaren André Borg och dels på den unga och vackra börsanalytikern Elin Friman. Elins förre pojkvän, den före detta aktieanalytikern, Daniel Mill blir besatt av historien och börjar nysta i en härva av halvsanningar och lögner. Jag? Boken börjar i ett rasande tempo och fortsätter på samma sätt. Intriger och lösa trådar som knyts ihop tills allting verkar helt logiskt. Välskriven och mycket fascinerande, inte minst synen på den lek med låtsaspengar som aktiemarknaden egentligen är är ganska roande... Och? Läste mest den här boken bara för att uppföljaren, del två om Daniel Mill, verkade vara en bok i min smak... (5 november 2002)
Elvis, Jesus & Coca-Cola (1993) Kinky "Big Dick" Friedman Vad? En deckarhistoria som inleds med jakten på en bisarr film om Elvis-imitatörer. En jakt som leder till ett mord, ytterligare ett mord och ännu ett mord innan det visar sig att maffian är inblandad i den märkliga soppan. Det kommer i slutändan att krävas mängder med alkohol, cigarrer och snack med katten för att Kinky Friedman - både författare och huvudperson - och hans märkligt sammansatta "kriskommando Village" ska lösa den invecklade gåtan... Jag? Den klart mest roande bok jag läst på länge - vilket kanske inte säger så mycket. Rappt skriven och så där lagomt ironisk och sarkastisk humor, som jag gillar, med kommentarer och ordvändningar man önskar att man kommit på själv. Och? Kan man verkligen ha en lägenhet ovanför sin om man bor i en vindsvåning?! (20 oktober 2002)
Volt (1994) Per Hagman Vad? 17-åriga, föräldralösa och vackra Vendela lämnar småstaden (Skövde?!) och söker sig till Stockholm. Efter diverse ströjobb på restauranger och dylikt stöter hon ihop med popstjärnan Vincent och får ta del och drabbas av hans växande ångest till i princip allting! Jag? Tja, det märks att "Volt" är boken mellan "Pool" och "När oskulder kysser" om jag säger så. Överhuvudtaget har alla de tre Hagman-böcker jag läst den här veckan pekat rakt i riktning mot just "När oskulder kysser" - både vad gäller handling och persongalleri... dock irriterande med alla avhuggna meningar i alla dialoger: Får någon någonsin någonting sagt egentligen?! Och? Vendela, Vincent, Viktor, Viveka, Viktoria... "V" hotet från rymden, eller?!? (17 oktober 2002)
Pool (1992) Per Hagman Vad? Bokens jag framlever sina dagar i Nice på den franska Rivieran där han spelar flipper och minns sin ungdoms stora kärlek - innan han flyttar in hos Celeste, en före detta filmstjärna, och blir hennes unge älskare. Jag? För många obesvarade frågor i mina ögon. Vad gör egentligen huvudpersonen i Nice? Hur har han hamnat där och hur försörjer han sig? Och så vidare... Jag får liksom inte ihop det och jag gillar inte riktigt böcker som inte knyter ihop de lösa trådarna. Och? Varför denna väldiga hype av Tomas Ledin - ironi eller ej?!? (14 oktober 2002)
Cigarett (1991) Per Hagman Vad? Per Hagmans debutroman från tidigt nittiotal och berättelsen om alter egot (?!) Johan som jobbar som servitör på en nattklubb och tillbringar resten av sin tid med att dricka alkohol, testa olika typer av droger eller ha sex med allehanda kvinnor, typ. Jag? Har tidigare både läst och uppskattat Hagmans senare böcker ("När oskulder kysser" och "Skugglegender") och det är bara att konstatera att han blivit bättre med åren - för den här typen av bok ger mig inget... å andra sidan är det långt ifrån min verklighet att knarka och ragga brudar på nattklubbar dygnet runt. Och? Hur många cigaretter tänds egentligen i boken?! Någon som orkat räkna?! (13 oktober 2002) eller:
Odysseus (1922) James Joyce Vad? Denna dagen - ett liv, sa farbror Melker i Saltkråkan. Här gäller snarare: Denna dagen - en bok. Läsaren får följa Leopold Bloom under en enda dag, den 16 juni 1904, i hans hemstad Dublin, Irland. Han köper tvål, begraver en god vän, svirar runt i största allmänhet, handlar mat, åker spårvagn, umgås med prostituerade och så vidare innan han slutligen faller i sömn bredvid sin fru som ger sin syn på livet i det sista klassiska, och punktlösa, kapitlet. Jag? Det finns två lägen: Antingen är det här den sämsta, tråkigaste och mest meningslösa bok som jag någonsin har läst och det värsta slöseri med tid som jag någonsin utsatt mig själv för sen jag gjorde lumpen. Eller också är det tidernas största klassiker och en helt fantastisk och otrolig bok och som jag bör känna stolthet över att jag faktiskt läst. Jag vet inte riktigt än, men det lutar åt det förstnämnda - sillnaden är att lumpen tog 11 månader, den här boken strax under två... Och? Att en enda dag i Dublin kan vara så lång... (9 oktober 2002)
Fällan (2000) Peter Moore Smith Vad? Pilot Airie är galen, fullständigt väck och förvirrad. Att han dessutom anklagar sin egen storebror för att ha mördat deras lillasyster för 20 år sedan gör knappast omgivningens bild av honom ljusare. Men när han möter psykologen Katherine börjar sanningen framträda och man kan undra vem som egentligen är sjuk. Jag? Stundals jobbigt förvirrad och mer än lovligt rörigt. Men ju mer man läser desto mer faller bitarna på plats, bildar en hel bild av galenskapen och alla lösa tåtar knyts ihop. Inte årets bästa men också långt ifrån det sämsta jag läst - ett impulsköp värt sitt pris... Och? Kan man verkligen döpa någon till Pilot, utan att han flyger?! (13 augusti 2002)
Stjärnornas tennisbollar (2000) Stephen Fry Vad? Ned Maddstone är världens lyckligaste 17-åring - nykär, utnämnd till kapten för cricketlaget, med en lysande framtid och inte en enda ovän i hela världen - tror han... tre av hans "vänner" utsätter honom för ett skämt som går fel, fruktansvärt fel - och efter 20 år på mentalsjukhus återvänder Ned som hämndens ängel... Jag? Vad som verkade vara en riktig rövarhistoria modell Jeffrey Archer blev till en light-version, som dessutom saknade Archers genialiska knorr på slutet. Något osannolik intrig men ändock välskriven, underhållande och lättsmält... men det funkar inte hela vägen hem! Och? Titeln låter verkligen mycket begripligare på engelska - The Stars´ Tennis Balls - men fråga mig inte varför! (5 augusti 2002)
Grabben i graven bredvid (1998) Katarina Mazetti Vad? Vad ska sägas som inte redan är sagt?! Bonden Benny och bibliotekarien Desirée möts på kyrkogården där hans föräldrar ligger i graven bredvid hennes ex-man. Och alla olikheter till trots - love at first sight, typ, och sen är historien igång!! Jag? Boken är hyllad och filmen likaså. Själv kan jag bara uttala mig om den förstnämnda och den är hyllad med all rätt - komik i kubik och ett igenkännande snett leende mest hela tiden. Men, det finns nästan alltid ett men, jag tycker stundtals väldigt synd om den tafatte och valhänte Benny, är det för att det blir för mycket igenkännande månntro?!? Och? På gränsen till pinsamt, men det här är den första av de böcker jag läst i år som är skriven av en kvinna!! (4 augusti 2002)
Den tomma stolen (2000) Jeffery Deaver Vad? Den nästintill totalförlamade kriminalisten Lincoln Rhyme och hans kollega Amelia Sachs har lämnat New York bakom sig och befinner sig i North Carolina för att Rhyme ska genomgå en operation. Ganska snart dras de in i jakten på en missanpassad tonåspojke som kidnappat två unga kvinnor. Jag? Tredje boken (efter "I samlarens spår" och "Dans med döden") om Lincoln Rhyme och precis som vanligt en bra intrig där det oväntade händer i slutet - men ibland känns det lite väl krystat, osannolikt och tillgjort. Men spännande är det - det kan jag inte komma ifrån... Och? Hur många felstavningar kan man egentligen tolerera i en bok?!? (3 augusti 2002)
Kapten Corellis mandolin (1994) Louis de Bernières Vad? Platsen är en liten grekisk ö under andra världskriget där livet går sin gilla gång trots att kriget kryper närmare. Tills den dag då italienska soldater ockuperar Kefalinia och deras officerare inhyses hos lokalinvånarna. Kapten Corelli hamnar hos doktor Iannis och hans dotter Pelagia, och ganska snart händer det oundvikliga... Jag? Underbar bok, något annat vore lögn att säga. Bra skriven med lagom ironiska kommentarer och vändningar. Men, om det nu ska finnas ett men, slutet kändes väl kanske lite sådär - trots att alla lösa trådar knyts ihop och flätas samman. Men i stort sett en av årets mest läsvärda... Och? Jaha, då är det bara frågan om filmen är Hollywoodiserad, som vanligt, eller inte... (31 juli 2002)
Zen och konsten att sköta en motorcykel (1974) Robert M Pirsig Vad? Om en far och hans son på resa tvärs över den nordamerikanska kontinenten på en motorcykel. Pappan, tillika bokens jag, grubblar på filosofiska frågor, och har så gjort tills han en gång blivit tokig, och ger praktiska råd i konsten att sköta en motorcykel - och konsten att leva i en vansinnig värld. Jag? Nej, allvarligt talat. Jag hade verkligen sett fram emot att läsa den här boken, men när jag väl gjorde slag i saken ville jag bara att den skulle ta slut - något som den aldrig verkade göra. Delarna där författaren refererar till resan och motorcykelåkandet är väl ok, men de filosofiska grubblerierna skulle kunna göra vem som helst tokig. Och? Kanske skönt att man valde bort filosofin på gymnasiet trots allt, jag verkar inte vara mycket till filosof... (13 juli 2002)
Segel av sten (2002) Åke Edwardson Vad? I den sjätte boken i serien om Göteborgs-kriminalaren Erik Winter söker han sanningen bakom ett mystiskt försvinnande i Skottland. Ett sökande i både nutid och dåtid som slutligen för honom till de brittiska öarna i jakten på sanningen och den rafflande upplösningen. Jag? Ska man klaga på nåt så är det väl att det nästan blir lite för mycket ibland: Lite för mycket tillfälligheter och lite för mycket snack innan upplösningen där alla lösa trådar ska bindas ihop på en halv sida men några trådar blir ändå lösa. Men det där är petitesser - för boken är jävligt bra!! Och? Vart tog egentligen Jonathan Wide vägen?!? (25 juni 2002)
FireIce (2002) Clive Cussler med Paul Kemprecos Vad? Den ryske industrimagnaten Mikhail Razov har en plan, en djävulsk sådan. Genom att utsätta USA för en rad naturkatastrofer och på så vis försvaga dess ställning i världen ska en revolution i Ryssland kröna honom till landets kejsare och den mäktigaste mannen i världen. Om inte Kurt Austin och hans gäng från NUMA kan stoppa honom! Jag? Clive Cussler är en av mina absoulta favoritförfattare vilket innebär att jag snarast möjligt köper hans senaste verk och läser boken från pärm till pärm direkt! Intrigen känns alltid igen och är egentligen ganska förutsägbar, men Cussler skriver med den sorts ironiska humor som jag gillar och det höjer böckerna över mängden. Och? Säga vad man vill om Kurt Austin, men Dirk Pitt är numret större - originalet är ju alltid bäst... (20 juni 2002)
Relations ABC (2001) Mattias Göransson Vad? En samling träffsäkra betraktelser om kärlek, tvåsamhet och ensamhet i dagens Sverige. Började som en följetong i Dagens Nyheter och dess fredagsbilaga innan de så småningom gavs ut i bokform. Jag? Påminde mig ganska mycket om Fredrik Lindström-boken som jag läste för ett par veckor sedan. Man sitter där och småler igenkännande eller undrar om det är såhär det är att bli vuxen... fast Lindström var roligare... Och? Tja, man kanske inte är helt väck trots allt... (29 maj 2002)
Mördarens märke (1998) Daniel Silva Vad? Ett amerikanskt passagerarplan skjuts ner utanför New Yorks kust och allting pekar på att det är den palestinska terroristorganisationen "Sword of Gaza" som står bakom dådet. Men ju mer CIA-agenten Michael Osbourne nystar i fallet, desto högre upp i den amerikanska hierarkin kommer han. Jag? Ytterligare en sån där thriller som det går tretton på dussinet utav. Visst: den var lättläst och lagom spännande. Men: Böcker där man kan räkna ut slutet redan innan man börjar läsa dem är alltid måttligt roande... Och? Recept på en dussinthriller: En fd CIA-agent, en gudomligt vacker kvinna (eller två), en yrkesmördare (företrädesvis fd KGB-man) och en lagom osannolik intrig med riktigt höga samhällstoppar inblandade (typ presidenter och motsvarande) - svårare är det tydligen inte... (28 maj 2002)
Olympiad (2000) Tom Holt Vad? En fenisisk handelsresande besöker staden Elis sisådär en 750 f.kr. och får höra historien om hur en man fick den vansinniga idén att arrangera idrottstävlingar utan att någon dött. Hur fyra män och en kvinna sändes ut från Elis av kung Leon för att rekrytera de bästa idrottsmännen i hela världen till tävlingarna - de mästerskap som vi idag känner som Olympiska Spelen. Jag? Roande, helt klart, och dessutom en hel del roliga och minst sagt oväntade vändningar. Att det sen troligen inte alls gick till på det här viset får man leva med, men å andra sidan så kan det ju ha gjort det och det är väl det som är poängen med alltihop, eller?! Och? Hmm... redan de gamla grekerna gjorde mycket - men de tävlade inte i höjdhopp... (17 maj 2002)
Pussel Parsifal (1982) Robert Ludlum Vad? Efter att ha tvingats iscensätta mordet på kvinnan han älskar beslutar sig den amerikanske agenten Michael Havelock för att dra sig tillbaka och leva ett vanligt liv. Men när han av en tillfällighet ser henne och inser att hon fortfarande är vid liv börjar han nysta i ett nät som växer sig allt större och slutligen visar sig bestå ev en kris som kan hota hela den civiliserade världen. Jag? Jag vet ärligt talat inte hur många av Ludlums böcker som jag har läst genom åren - och egentligen är det inte intressant, för alla är i princip likadana. Världen är på gränsen till katastrof och den ensammme och missförstådde hemlige agenten och den vackra kvinnan vid hans sida måste rädda den... nöje för stunden, men inte så mycket mer! Och? ...sen levde de lyckliga i alla sina dagar... (11 maj 2002)
Vad gör alla superokända människor hela dagarna? (2001) Fredrik Lindström Vad? Fredrik Lindströms skönlitterära debut och en samling korta berättelser om "vanliga" och "okända" svenskars tankar och funderingar om livet i största allmänhet i början av 2000-talet. Finns ingen egentlig huvudperson utan det handlar mest om synen på livet, familjen och ett eventuellt kändisskap på ett roande men ändå allvarligt sätt. Jag? Det finns få människor i Sverige idag som är mer roande än Fredrik Lindström - och sen må det handla om "På minuten" i P3 eller roller i långfilmer. Och det gäller i lika hög grad här - trots den stundtals allvarsamma tonen är det aldrig långt till ett snett leende, antingen för att man känner igen sig eller helt enkelt för att Fredrik Lindström är så förbannat roande... Och? Läs mer Lindström: "Världens dåligaste språk"!!! (8 maj 2002)
Dödlig trojka (1995) Andrej Konstantinov Vad? De tre barndomskamraterna Sergej, Oleg och Katja skiljs åt när Katja gifter sig och Oleg drar ut i kriget i Afghanistan. När Sergej sen säger upp sig som spanare hos polisen och via ett mellanspel som advokat återförenas med Oleg och Katja blir de tre en kraft att räkna med inom den organiserade brottsligheten i det nya Ryssland - men Sergej har egna skäl till sitt sidbyte... Jag? Nja... boken som sådan är det egentligen inget fel på, inte storyn heller. Men den är bara så rörigt och ofullständigt skriven. Det känns som om författaren kommer på saker han glömt klargöra och gör så lite hipp som happ när andan faller på igen - det funkar liksom inte riktigt... Och? Det var väldigt vad folk ska hålla på och återuppstå hela tiden... (6 maj 2002)
Den gåtfulle fotografen (1997) Douglas Kennedy Vad? Benjamin Bradfords liv är den amerikanska drömmen personifierad - på ytan. Men han är trött på sitt jobb som advokat, trivs inte i sitt hem i en förort till New York och hans äktenskap går på tomgång. När det dessutom visar sig att frun är otrogen och Ben beslutar sig för att konfrontera mannen i fråga får det ödestigra konsekvenser. Jag? Efter tio sidor tänkte jag lägga ifrån mig boken och ge upp men efter hundratjugo trodde jag att det här skulle vara en av de bästa böcker jag någonsin läst. Fast sen tappade den fart igen och blev bara till en i mängden - tyvärr, för det verkade lovande ett tag. Och? Är det så man gör för att skaffa sig ett nytt liv?!? (28 april 2002)
Playing the Moldovans at tennis (2000) Tony Hawks Vad? En till synes meningslös diskussion hemma framför TV:n, medan England besegrar Moldavien med 4-0 i en VM-kvalmatch i fotboll, slutar med ett vad om huruvida Tony Hawks kan besegra de 11 moldaverna i startelvan i tennis eller inte!! Det behöver inte sägas mer än så... Jag? En av de märkligaste böcker som jag någonsin läst - men jag är glad att jag gjorde det!! Storyn som sådan är lika sinnessjuk och sann som Hawks sätt att skriva är underhållande. Så ett gott råd: Läs den!!! Och? Orsaken till att ingen invaderat Sverige: They knew it was too cold, too boring and the beer was too expensive. (24 april 2002)
En ängel i Archangelsk (1998) Robert Harris Vad? Den brittiske historikprofessorn Fluke Kelso får under en konferens i Moskva ett nattligt besök av en luggsliten äldre man som berättar om hur han var med om att stjäla en anteckningsbok och andra privata papper ur Josef Stalins kassaskåp natten då denne dog. Jakten på boken blir en jakt på liv och död i skogarna utanför Archangelsk i norra Ryssland. Jag? En både välskriven och spännande bok men också orealistiskt i slutändan. Men å andra sidan så gillar jag böcker som i viss mån bygger på en faktisk händelse och vad som sen kunde ha blivit... men mer än en trea i betyg blir det inte... Och? Kan inte låta bli att undra hur många böcker det egentligen skrivits om natten då Stalin avled... (17 april 2002)
De hängda rävarnas skog (1983) Arto Paasilinna Vad? En fullständigt vild historia om yrkestjuven Oiva Juntunens bemödanden att gömma undan sitt byte och sig själv från sina, nyligen frigivna, kumpaner från en fräck guldkupp. Jag? Läste boken helt utan förväntningar och blev glatt överraskad!! Bortsett från en uppsjö av märkliga finska namn i parti och minut var det ett par sköna timmar att slå ihjäl tillsammans med Oiva och hans märkliga vänkrets. Och? Skolt?! (5 april 2002)
I vargens öga (1999) Joseph R Garber Vad? Den amerikanske affärsmannen Jack Taft åker på tjänsteresa till Singapore och hamnar i sitt livs mardröm utan att han kan förstå varför och snart har han både den lokale macho-polisen och dennes edsvurne fiende efter sig i en märklig klappjakt. Jag? En sån där thriller som det går tretton på dussinet av. Men den har ändå sin charm - inte minst med ganska ofta förekommande hänvisningar till filmklassiker och dessutom uppskattar i alla fall jag när inte slutet är helt förutsägbart. Så det som jag trodde skulle bli en jätteflopp tog sig ganska bra ändå tillslut. Och? Hur man kan få "In a perfect state" till "I vargens öga" övergår i alla fall det lilla förstånd jag har kvar. (5 april 2002)
Fågelsång (1994) Sebastian Faulks Vad? En historia om engelsmannen Stephen Wraysford och hans omöjliga kärlek till den gifta fransyskan Isabelle Azaire - i skuggan av både välmåendet i lyxlivets Amiens och djupaste förtvivlan och missmod i första världskrigets skyttegravar. Jag? Egentligen har jag nog alltid gillat den här typen av "familjekrönikor" - utan att egentligen veta om det. Alltid fascinerats av hopp fram och tillbaka i tiden och att försöka få ihop de lösa trådarna innan jag fått lösningen på pränt. Och även om den förmodade överraskningen på slutet var ganska lätt att räkna ut så är det här en otroligt välskriven historia och klart läsvärd. Och? Kan någon förklara varför jag, som verkligen hatade varje minut i lumpen, tycker om att läsa böcker om världskrigen?! (2 april 2002)
The light of other days (2000) Arthur C. Clarke & Stephen Baxter Vad? Industrimagnaten Hiram Patterson introducerar sin "WormCam" - en teknik som gör att man kan länka samman vilka två platser som helst i världen, med ljusets hastighet. När dessa "WormCams" vidareutvecklas till att fungera inte bara över rymd utan också över tid får mänskligheten möjlighet att se "ljuset från fornstora dagar..." Jag? För ett par år sedan hade jag en svår Science Fiction-period i mitt liv då jag läste allt jag kom över bara Arthur C Clarke skrivit det. Det här är dock den första boken av honom som jag läser på flera år - och det är lika sorgligt som sant: Clarkes nyskrivna romaner är inte i klass med de gamla... Och? Ärligt talat: En före detta Spice Girl som FN:s generalsekreterare?!? (30 mars 2002)
Den stora blåsningen (1997) Stephen J Cannell Vad? Ett av impulsköpen på årets stora bokrea: En skön och charmig historia om en bondfångare som tillsammans med en före detta åklagare bestämmer sig för att på ett lika välplanerat som häpnadsväckande sätt blåsa en maffiaboss. Jag? En mycket roande berättelse, något annat kan man helt enkelt inte säga. Men det känns långa stunder lite väl osannolikt och krystat, men å andra sidan är ju det en av orsakerna till att man sitter och småler och mår ganska bra av att läsa boken. Och? Mhmm... är det så här man ska göra för att lura skiten ur folk?! (6 mars 2002)
Den förste ryttaren (1998) John F Case Vad? Thriller som inleds i en avlägsen bergsby i Nordkorea och via norra ishavet förflyttar sig till USA i jakten på en religiös sekt med biologisk krigföring i tankarna. Bokens huvudperson är den unge journalisten Frank Daly som knyter ihop både ledtrådarna som banden med den vackra hjältinnan... Jag? På gränsen till en fyra i betyg. Men eftersom allting egentligen är väldigt förutsägbart i den här typen av böcker så får det räcka så här. Ändå klart läsvärd och epilogen hade en dessutom en kul poäng... Och? Alltid en märklig känsla, nu för tiden, att läsa böcker som berör World Trade Center och mjältbrand... (1 mars 2002)
Sportjournalisten (1986) Richard Ford Vad? Frank Bascombe, bokens jag, är en misslyckad författare, med en lyckad novellsamling och en oavslutad roman i bagaget, som numer jobbar som sportjournalist. Under en påskhelg med sin älskarinna vänds hans liv upp-och-ner och genom diverse återblickar får läsaren en bild av Frank, det liv han lever och vad det är som fört honom dit. Jag? Nja, inte min kopp te om jag säger så. Det blev helt enkelt för långrandigt - mycket beroende på långa kapitel, 13 kapitel på totalt 400 sidor, och långa stycken - och mycket tragglande runt samma saker. Men jag kanske uppskattar den om jag får mig en redig 40-årskris nångång... Och? Intressant med en sådan titel och en bok nästan kliniskt ren från sport... (19 februari 2002)
No comebacks (1982) Frederick Forsyth Vad? Ännu en samling noveller från Frederick Forsyths välvässade penna. Tio korta historier rörande allt från en rik mans beställning av ett mord där inga trådar får leda tillbaka till honom, "No comebacks" med andra ord, till rättegångsdraman om både kortfusk och ärekränkning. Jag? Inte riktigt samma höga kvalitet rakt igenom som i "The Veteran" men ändå en samling noveller av riktigt hög klass med underbara vändningar och oväntade slut. Frågan är bara vem som egentligen skriver bäst: Forsyth eller Jeffrey Archer?! Och? Borde vara den här novellsamlingen som heter "Inga ormar på Irland" på svenska och som jag aldrig lyckats få tag på... (16 januari 2002)
The Veteran (2001) Frederick Forsyth Vad? Fem av varandra oberoende noveller samlade i en volym, där den första också gett boken dess titel, med så växlande teman som knarksmuggling, vilda västern och förfalskade tavlor... Jag? Det är precis så här noveller ska skrivas, med en suverän knorr på slutet av berättelsen. En knorr som får håren på armarna att resa sig och ett belåtet leende sprida sig - mycket bättre än så här blir det bara inte!! Forsyth är en av mina absoluta favoritförfattare och han har återigen bevisat varför han är det! Och? Köpte boken i Melbourne i september - och borde verkligen läst ut den betydligt tidigare än först nu... (10 januari 2002)
Breakfast on Pluto (2001) Patrick McCabe Vad? Bokens jag, Patrick Braden, berättar om sitt sorgliga liv. Det liv som började när hans mamma våldtogs av byns präst i en liten irländsk by på sextiotalet och sedan lämnade bort honom till en suput till fostermor... och sen blir det väl egentligen bara värre via livet som prosituerad transvestit på Londons gator... Jag? Nja, baksidestexten lovade betydligt mer än boken kunde hålla, så det är väl bara att erkänna att det inte gav mig nåt att läsa den, mer än tidsfördriv på en tågresa. Och? Låten, med samma titel som boken, är ärligt talat inget vidare den heller... (8 januari 2002)
Pesetas (2000) Mons Kallentoft Vad? Carl har lämnat Sverige bakom sig och jobbar som bartender i Madrid. Han umgås med Paco, som jobbar på posten och tömmer brev från Colombia på kokain som han säljer nattetid på Madrids gator, och Emilio, misslyckad fotograf och Pacos kollega i hans nattliga affärer. När kokainet börjar sina och Emilios familj får ekonomiska problem beslutar de sig för att råna en bank... Jag? Höll sånär på att lägga ifrån mig boken efter ett par kapitel, tyckte att den var rätt rörigt skriven... men skam den som ger sig och boken tog sig och de sista 100 sidorna mer eller mindre sträckläste jag - fram till det, relativt, givna slutet... Läsvärd, helt klart... Och? Irriterande felstavningar av spanska fotbollsspelares namn... (4 januari 2002) se också Lästa men ej betygsatta Världens roligaste citat (2002) Leif Eriksson och Kristoffer Lind En samling citat som enligt männen bakom denna bok är av den typ som får oss att skratta, eller åtminstone dra på munnen... Världens största konspirationer (2002) Andreas Nyberg (redaktör) En bok som försöker ta livet av och motbevisa diverse teorier om konspirationer kring morden på Olof Palme och John F Kennedy och huruvida det finns UFO:n eller ej, med mera, med mera. Praktisk retorik (1998) Göran Hägg Helt enkelt en genomgång av retorikens historia och förklaringar av hur tal, artiklar etc. är uppbyggda och bör byggas upp med klassiska exempel, både framgångsrika och mindre lyckade. Visdomsord och WC-klotter (2001) Tommy Sandström En samling citat - från biblisk tid till Arne Ankas mer burdusa logik. Citat är alltid kul och jag hade ingen citatbok i bokhyllan, så... Tio andra favoritböcker Liftarens Guide till Galaxen (1979-92) Douglas Adams Antagligen den sjukaste bok jag någonsin har läst, och läst, och läst igen... fem böcker i en, "Liftarens guide till galaxen", "Restaurangen vid slutet av universum", "Livet, universum och allting", "Ajöss, och tack för fisken" och "I stort sett menlös" och även om det kanske saggar lite på slutet och Douglas Adams inte riktigt får ihop alla lösa trådar så skrattar jag mig ändå halvt fördärvad varje gång jag får för mig att läsa något i denna mastodontvolym... Precis på öret (1976) Jeffrey Archer Allt Archer skrivit finns på listan över "böcker jag är glad att jag läst". Dels för att han skriver otroligt bra, men framförallt för att det alltid finns en skruvad poäng på slutet av hans böcker. Archer gör sig kanske allra bäst i novellform när man kan få tolv tunga avslut i en och samma bok, men när det kommer till romaner så är kanske den här i en klass för sig. En riktig rövarhistoria om bedrägeri och revansch som nästan är för bra för att vara sann... Illusionisten (1965) John Fowles Hette tydligen "Mannen som trodde han var Gud" i en tidigare svensk upplaga och det var på sätt och vis en mer passande benämning på mannen som driver huvudpersonen, Nicholas Urfe, till vansinnets gräns genom att iscensätta den ena märkliga händelsen efter den andra. Något lång, det medges, men otroligt fascinerande... Snö faller på cederträden (1994) David Guterson Det sägs att gammal kärlek aldrig rostar och att den första kärleken är för evigt och det är på det temat Guterson fått ihop denna underbara skildring kring en mordgåta i efterkrigstidens USA. I ett land med starka spänningar mellan amerikaner och japaner spelas ett rättegångsdrama upp medan journalisten Ismael minns tillbaka på sitt liv och den första kärleken medan snön lägger sig vit över landskapet och cederträden utanför. Moment 22 (1961) Joseph Heller Jag vet inte hur många som sagt att den här boken är konstig och svårläst och skum. Jag är glad att jag inte lyssnade på dem... I mina ögon är den rolig, humoristisk och helt enkelt skitkul!!! Hela idén med uttrycket Moment 22 är dessutom så osannolik att man bara skrattar vid tanken. Dessvärre är uppföljaren "Slutspel" där vi får följa Yossarians vidare öden och äventyr en av de sämsta böcker jag läst... Fever Pitch (1992) Nick Hornby Faktum är att det här är den enda kursbok på universitetet som jag läst från pärm till pärm - på sju terminer... Å andra sidan har jag läst den tre gånger, så det kanske går på ett ut. Både den här och Hornbys andra bok, "High Fidelity", tillhör nämligen den lilla skaran böcker som jag kan läsa hur många gånger som helst. Bara att döpa första kapitlet till "Debut på hemmaplan" är så stort att det nästan räcker så och sen fyller Hornby på med beskrivningar av fotbollsfans vidskepligheter och driver med sig själv på ett sånt sätt att det bara inte kan bli annat än bra. Spigg (1998) John McCabe Den obligatoriska julklappsboken från syrran för ett par år sedan och, tro mig, det var ett par roliga timmar på juldagen när jag sträckläste den här. Handlar om ett bankrån på elektronisk väg, med datorns hjälp, och är fylld av sådana personbeskrivingar och kommentarer att man bara häpnar, och kiknar av skratt... De ensamma pojkarna (1995) Mats Olsson Expressens sportkrönikör fick väl i princip på hela skiten med den här boken om popbandet "The Lonley boys" och dess uppgång och fall. Det finns två saker som gör att jag inte kan låta bli att älska den här boken, dels är det inledningsraden och dels är det avslutningen - hur allting knyts ihop i bokens sista skälvande rader. Inte illa, inte illa alls!! Johnny var en ung soldat (1939) Dalton Trumbo Få böcker har berört mig mer än den här. Dalton Trumbos bok om Joe som rycker ut i första världskriget och hamnar på ett sjukhus svårt invalidiserad, men med intellektet i behåll. Borde helt klart sättas i händerna på alla som glorifierar krig och tror att det är något ädelt och hjältemodigt att ta sitt gevär och döda andra människor!!! Eureka Street (1996) Robert McLiam Wilson En sanslös historia från Belfast. Med berättelsen om Chuckie Lurgan som vill bli rik, och med de mest hårresande ideér också lyckas bli det, och samtidigt historierna om bomber och terrordåd i det land som slits mellan katoliker och protestanter. Men den är så underbart skriven att man bara häpnar och vill läsa mer och mer och mer. |
Skivor : Tio gamla favoriter
Vi är värda så mycket mer (2002) Tomas Anderson Wij Vad? Uppföljaren till plattan "Ett slag för dig" som är en av de bättre svenska skivorna på senare år, om jag får säga min mening. Jag? Det är möjligt att Andersson Wij är värd så mycket mer än vad jag ger i betyg, men jag tycker bara inte att han riktigt når upp till samma höjder på den föregående plattan, sorgligt men sant... men en låttitel som "Ett helvete i taget" kommer alltid funka! Och? Vilka är egentligen gänget på skivomslaget?! (31 december 2002)
London Calling (1979) The Clash Vad? Enligt många, mer eller mindre, oberoende kritiker ett av de bästa album som någonsin gjorts. Med hederliga punk-klassiker som titelspåret "London Calling" och "Spanish bombs". Jag? Tja, jag vet inte... inte heller den mest genomlyssnade av årets skivköp, men ändå en skiva som man "måste" ha i skivsamlingen - det är ju inte för inte en klassiker! Men titellåten, "London Calling", är grym... Och? Känd replik från eurovisionsschlagern: "London calling, here are the votes..." eller?!? (31 december 2002)
Gold (2001) Ryan Adams Vad? Uppföljaren till den kritikerrosade debuten "Heartbreaker" från den tidigare sångaren i gruppen Whiskeytown. Med doft av 70-talets rock, Bob Dylan och Neil Young... Jag? De två inledande spåren fastnar som klister i skallen på mig och även om resten av skivan inte har samma höga faktor av lim över sig så är det bra. Men det finns, i mina ögon, ingen låt som verkligen sticker ut, som verkligen har det där lilla extra, som verkligen är en hit - kort sagt. Och? OK, jag erkänner. Jag trodde det handlade om Bryan Adams, men felstavat, första gången jag läste om den här killen... (31 december 2002)
Sing and dance (2001) Sophie Zelmani Vad? Fjärde skivan från svenska sing-and-song-writern Sophie Zelmani efter plattorna "Sophie Zelmani", "Precious burden" och "Time to kill" - som alla finns i skivhyllan hos mig. Och den lågmälda stilen känns igen och igen och igen... Jag? Ska väl erkänna att den här skivan inte snurrat många varv i min CD-spelare under året som gått och att jag inte har mycket att säga om den. Men det är, som vanligt, lugnt och fridfullt och avslappnande - och det når aldrig samma höga höjder som på den självbetitlade debutplattan... Och? Det lysande undantaget från regeln om att friidrottare inte kan sjunga... (31 december 2002)
Escapology (2002) Robbie Williams Vad? För några år sedan ansedd som den minst trolige av medlemmarna i saligen avsomnade Take That att göra en framgångsrik solokarriär. Idag en av världens största artister och allt han rör vid blir till guld... Det här är uppföljaren till cover-plattan "Swing when you´re winning" eller Supreme-plattan "Sing when you´re winning" - beror väl bara på hur man ser på saken. Jag? Jag är svag för entertainern (i brist på bättre svenskt uttryck...) Robbie Williams och somliga ordvändningar i texterna är alltid värda att dö för. Så jag hade verkligen sett fram emot den här skivan och ser ingen anledning till att vara besviken på den heller... Första singeln "Feel" är grym och i det stora hela är vä resten av plattan det också - och skivomslaget ska vi bara inte prata om... Och? Mark Owen?!? Gary Barlow?!? (18 december 2002)
Det är så jag säger det (2002) Håkan Hellström Vad? Årets kanske mest efterlängtade, omtalade och köpta platta. Håkan Hellströms andra soloplatta och uppföljaren till en av de bästa, och mest oväntade, skivsuccéerna någonsin. Första singeln, "Kom igen Lena", gick direkt in på Tracks-listans förstaplats - såklart! Jag? En hel generation väntar fortfarande på en uppföljare som aldrig kommer - Jakob Hellmans andra platta. I viss mån bevisar den här plattan att Hellman har rätt: Det blir sällan lika innerligt och bra andra gången som det blev den första. Jag är ledsen, och det kan bero på att jag hade för stora förväntningar, men den här skivan ger mig inget... Det finns ingen "Ramlar" eller "Känn ingen sorg för mig Göteborg"!! Fast jag kanske inte har lyssnat tillräckligt, eller?!? Och? Varför blir det aldrig lika bra andra gången?!? (18 december 2002)
Kollektion (2002) Ratata Vad? Ytterligare en samlingsskiva med Ratata. I mångt och mycket samma låtar som på "Guld", från 1987, och i övrigt låtar som jag redan har. Det enda nya bidraget är låten "Honung" som är inspelad 2002. Men samlingsskivor är alltid samlingsskivor och således bra att ha... Jag? Tja, Ratata är och förblir ett av mina favoritband genom alla tider och även om jag hört allt förut och har alla låtar på andra skivor så måste ju samlingen hållas komplett. Dessutom är det musik av hög kvalitet så en eller annan skiva till har ingen dött av!! Och? Brydde mig mer om autografer för 15 år sen - men det är i alla fall kul att ha en signerad Ratata-skiva i sin ägo... (24 oktober 2002)
Mannen som blev en gris (2002) Thåström Vad? Det andra albumet på svenska på kort tid, efter flera år av utflykter på den engelska språket, av Sveriges ende riktige rockstjärna. Uppföljaren till "Det är ni som e dom konstiga, det är jag som e normal". Jag? OK, det blir en trea bara för att det är Thåström - han är ju inte för inte en gammal hjälte. Problemet är väl kanske också just att han inte brinner på samma sätt som i Ebba Grön och Imperiet, eller inte ens som på den senaste soloplattan... Och? "...tänk om jag vore lika snygg som Jocke Thå..." (14 oktober 2002)
One in a million (1996) Aaliyah Vad? Aaliyahs andra album - mellan debuten "Age ain't nothing but a number" och den självbetitlade "Aaliyah" som kom att bli hennes sista innan hon så tragiskt gick bort förra sommaren. Kanske inte de största av hits eller kändaste av låtar, men det kan ju funka ändå! Jag? Egentligen inte alls min typ av musik - rent teoretiskt - men jag kan ändå inte låta bli att gilla den här plattan, och det beror inte enbart på att hon var vacker... Lugn och skön och soft. Helt enkelt en suverän skiva att slappa till eller att göra vad som helst till, det är ju bra ju!! Och? Så ung, så vacker, så begåvad... så orättvist! (14 oktober 2002)
Kollektion Plus (2002) Ratata Vad? Samlingsskiva med b-sidor, live-upptagningar, lite udda och en del outgivet material från Ratatas karriär som ett av Sveriges största popband. Dessutom en ny låt, inspelad 2002, som heter "Honung". Jag? Mauro Scocco är en av mina musikaliska Gudar - och det skäms jag inte för - och alltså är en Ratata-samling ett måste i skivhyllan. Kul med live-versioner av ett par gamla favoriter ("Försent" och "En herrelös hund") och ett par b-sidor jag aldrig kunnat få tag på. Men nog hade jag hoppats på att den nya låten skulle vara liiite bättre... Och? Kanske borde väntat till "Sent i september" med att kommentera den här plattan... (5 september 2002)
Heathen Chemistry (2002) Oasis Vad? Oasis "comeback" med ny sättning där bara bröderna Gallagher återstår från "den gamla goda tiden". Samtidigt också ett försök att åter bli världens bästa rockband igen, efter ett par mindre lyckade plattor... Jag? OK, det finns ingen "Wonderwall" eller "Don´t look back in anger", men det är å andra sidan betydligt bättre än senaste plattan (som jag tycker är underskattad, i och för sig...) och det är avsevärt mycket bättre än mycket annat som spelas på radio och som ligger på topplistorna i dessa dagar - skönt med lite riktig musik i öronen!! Och "Stop crying your heart out" är j-ligt bra! Och? Skulle musiken bli bättre eller sämre om Liam och Noel höll sams?!? (5 september 2002)
Vapen & ammunition (2002) Kent Vad? Gruppens femte skiva, exklusive samlingen med B-sidor, efter idel succéer från debuten "Kent" 1995 till 1999-års "Hagnesta Hill". Jag? Singeln "Dom andra" visade vägen och den där visselslingan har suttit som klister i huvudet på mig sedan den släpptes och resten av skivan är lysande, det är bara så - men jag kan inte låta bli att tänka tanken att det blir som med Oasis "Be here now": Kritikerrosad och hyllad men ganska snart sönderlyssnad och bortglömd... men just nu, idag, är det bland de bästa skivor jag någonsin hört. Och? FF?!? (24 april 2002)
Into the light (2002) Weeping Willows Vad? Weeping Willows tredje album efter att sångaren Magnus Carlson (nej, inte han i Barbados...) också hunnit ge ut ett soloalbum. Och den deprimerande stilen som blivit deras signum håller i sig. Jag? Det finns få skivor som snurrat fler varv än debuten, "Broken promise land", och det är få skivor som gjort mig så beskviken som uppföljaren "Endless night". Den här hamnar väl nånstans mitt emellan - det finns ju ingen "Eternal flames" eller "Try it once again" här heller, men det tåls att lyssna på ändå. Men som debuten blir det nog aldrig mer. Och? Vad fan man ska med kärlek till? Skriva låtar om tydligen... (2 april 2002)
Together in the darkness (2001) Hederos & Hellberg Vad? Karlstadsbördiga Martin Hederos och Mattias Hellbergs andra skiva med egna versioner av sina gamla favoriter - allt från Bob Marley till Rolling Stones - plus ett par egna alster. Lugn och avslappnande "muzak" att bara njuta av!! Jag? Av ren princip brukar jag hävda att "originalet är bäst" och borde alltså inte alls uppskatta en skiva som till mer än hälften består av covers. Men den här skivan funkar, kanske mycket beroende på att jag inte hört originalinspelningarna, och efter ett par genomlyssningar så är det lätt att fastna - har jag märkt... Och? Ett, av endast två, band som jag sett spela live - med andra ord så är jag inte killen som hänger runt på konserter... (2 april 2002)
12 saker jag lovat att göra (1992) Magnus Johansson Vad? Uppföljaren till den självbetitlade och grammisprisade debutplattan från 1990. Helt enkelt rak, svensk, Dylan-doftande rock. Första singeln från skivan, "Lova att du väntar i gathörnet på mig", spelades flitigt på radion på den tiden då det begav sig för tio år sedan... Jag? Magnus Johansson är, och har alltid varit, en av de där artisterna som jag ständigt återkommer till - men lika ofta glömmer bort. Hans första skiva är dock hans starkaste, men den här har alltid varit en favorit! Och? Faktum är att det här var den första skivan som jag köpte!!!! För ganska exakt 10 år sedan - men i brist på en vanlig skivspelare har jag nu slutit cirkeln och köpt den också på CD!! (21 februari 2002)
Luften bor i mina steg (2002) Håkan Hellström Vad? Hellström följer upp debuten "Känn ingen sorg för mig Göteborg" med att tolka fyra av sina visfavoriter, bland annat Olle Adolphssons "Trubbel" och Mats Paulssons "Visa vid vindens ängar". Jag? Jovars! Om man bortser från att sångrösten inte är den starkaste i världen och istället ser till att det är känsla och längtan och nerv och Gud-vet-allt så funkar det bra, riktigt bra... Och? För oss födda i mitten av 70-talet var det Jakob Hellman nu är det Håkan Hellström - men det är svårt att slå Hellmans tolkningar av Taube!!! (6 februari 2002) Tio andra favoritskivor ...och stora havet (1989) Jakob Hellman Framröstad som tidernas bästa svenska skiva i "Nöjesguiden" för ett par år sedan och jag är helt klart böjd att hålla med. "Vara vänner", "Hon har ett sätt" och "Du är allt jag vill ha" måste vara bland det mest genialiska som gjorts - och på sätt och vis kanske det bara är bra att det aldrig kommit någon uppföljare, det har gjort skivan än mer klassisk... Kent (1995) Kent Debutplattan från bandet som ett par år senare blev Sveriges största och storheten i den här skivan ligger, i mina ögon, i just det faktum att det är en debut. Den är lite råare, lite mer oborstad och allt annat än sönderproducerad - helt enkelt inte så perfekt som de senare skivorna. Och just därför kanske deras allra bästa. Men be mig inte plocka fram en enskild favoritlåt från "Kent" - det växlar på samma sätt som en kvällstidningskrönikör... Hagnesta Hill (1999) Kent Kents senaste mästerverk och kanske det bästa de har gjort - det står ju mellan debuten "Kent" och den här, deras fjärde skiva. Inleds med "Kungen är död" och går vidare med kanonlåtar som "Revolt III" och "Cowboys" och det enda man egentligen kan invända mot "Hagnesta Hill" är väl att den kanske möjligen är lite för lång, men å andra sidan så kan ju för mycket av det goda också vara underbart... Jagged Little Pill (1995) Alanis Morissette Man kan ju bara inte låta bli att älska texter som den i "Ironic" och energin i "You oughta know" och när gömda låtar förhöjer alltid känslan på vilken skiva som helst... Det är få skivor som får mig på bättre humör än den här - men å andra sidan är det få som får mig att bli så nollställd och ointresserad som uppföljaren till "Jagged little pill" - "Supposed Former Infatuation Junkie" som har ett roligare namn än den är bra! Första (1994) Joakim Niels Ett av alla dessa impulsköp som förgyllt min skivsamling genom åren. Inte en enda låt som kan kallas för en hit - men tio låtar där det är omöjligt att välja en favorit, för alla är kanonbra. Helt klart en av Sveriges mest underskattade artister som saknar just den där hitlåten som är så oifrånkomlig om man vill hamna på topplistan istället för backen med billiga skivor. (What´s the story) Morning Glory? (1995) Oasis Få skivor har snurrat mer i min CD-spelare genom åren än den här - när jag väl lyssnade in mig på den. Köpte den tack vare "Wonderwall" och "Don´t look back in anger" och lyssnade inte så mycket på resten - innan jag fick en liednersk knäpp och körde den oavbrutet i flera veckor. Faktiskt en av de få skivor som jag föredrar att avnjuta på hög volym... Människor under molnen (1989) Ratata En ensam förmiddag hemma i Forshaga i december 1992 rotade jag igenom syrrans samlade LP-skivor, kom fram till bostaven R och la upp den här på skivtallriken - och fastnade, för evigt. Hade gillat Scoccos "Sarah" och hela "Dr Space Dagbok", men var väl för ung när Ratata slog igenom och således missat det mesta i deras produktion. Men när "Himlen" tonat ut och ersatts av "Clarence" var jag fast och jag sitter där än. Mauro Scocco (1988) Mauro Scocco Scoccos solodebut, mellan de sista två skivorna med Ratata, och mest känd för singlarna "Sarah" och "Vem är han". Min favoritlåt blev däremot ganska snart "Ingen som du" som jag lyssnade ihjäl mig på sommaren 1992. Det var dessutom en av de första LP-skivorna jag köpte, om det är av intresse för någon att veta det, och således en av de få som jag har på både LP och CD. Dr Space Dagbok (1991) Mauro Scocco Våren 1991 och "Det finns" spelades konstant på radion, jag köpte skivan till syrran i studentpresent, spelade över den på kassett och lyssnade på den resten av sommaren. Innehåller några av Mauros allra bästa låtar med "Någon som du", "Till dom ensamma" och min eviga favorit "Tack" som jag kan lyssna på hur många gånger som helst utan att sluta älska. Broken Promise Land (1997) Weeping Willows Det var sommaren 1997, jag var skadad och led mest hela tiden och undrade vad det egentligen var för låt, den där amerikanska, som spelades på radio hela tiden... det var "Broken promise land" och gruppen var svensk och Magnus Carlson och hans Weeping Willows har gett mig hoppet tillbaka många gånger sedan dess. Från "So It's over" till "Try it once again" och allt är alldeles fantastiskt bra. |