Ämnen
  Böcker
  Fotboll
  Friidrott
  Krönikor
  Lego
  Övrigt
 Samtliga inlägg

 Tio senaste rubrikerna
  Årets julklapp
  En bit av tullen
  8 years…
  Northug och tjejerna
  Jag leker med ord
  VaLEGOtines Day
  Dream League Soccer 2.0
  Signalfel
  Man lever på hoppet…
  The rumble in the förortsjungle
 Samtliga rubriker

 Månader
  Mars 2013
  Februari 2013
  Januari 2013
  December 2012
  Juni 2012
  Mars 2012
  Februari 2012
  Januari 2012
  December 2011
  November 2011
  Oktober 2011
  September 2011
  Augusti 2011
 Samtliga inlägg

 Sidor (7 inlägg/sida)
  Sida 21 : Sida 20 : Sida 19
  Sida 18 : Sida 17 : Sida 16
  Sida 15 : Sida 14 : Sida 13
  Sida 12 : Sida 11 : Sida 10
  Sida 9 : Sida 8 : Sida 7
  Sida 6 : Sida 5 : Sida 4
  Sida 3 : Sida 2 : Sida 1
  Samtliga inlägg

 Sorterade osorterade länkar
  Asics
  Bank & Niva
  Byggbiten
  Division VI norra 2011
  Division VII Nordöstra 2012
  Fredrik Backman
  IAAF
  Karlstads universitet
  Kent
  Kils AIK Friidrott
  Lego
  London 2012
  Mauro Scocco
  Moskva 2013
  Patrick Ekwall
  Swebrick
  Svenska friidrottsförbundet
  The Brothers Brick
  ÖDIK


Campione…
6 november 2011 : Klockan 14:52

Man kan ägna söndagseftermiddagar åt olika saker. Som till exempel att lösa ett kvardröjande mysterium om vilket land man egentligen befann sig i när man åt middag i fredags.

I torsdags morse hoppade jag in i en taxi, tog mig till KSD Arprt och vidare till Arlanda, där mötte jag upp ett stycke annan olympisk mästare och vi klev på ett plan till Zlatanland, alltså Milano, väl där blev vi inskuffade i en minibuss och körda en timme norrut till den för mig helt okända staden Lecco. Som så ofta när idrottsmän, eller i det här fallet föredettingar, är på resa var prio ett när vi kom fram att hitta mat.

Säga vad man vill om södra Europa, som ju norra Italien fortfarande får anses tillhöra, men vanan att stänga igen hela landet runt lunch är fascinerande. Lecco var minst sagt stendött vid tvåtiden, men vi lyckades i alla fall leta oss fram till en pizzeria och få oss lite mat där. Den självklara frågan vi båda ställde oss när vi satt där: Hur många gånger förut har det suttit två olympiska mästare vid samma bord på just den här pizzerian?

Å andra sidan kan det mycket väl ha hänt flera gånger bara under den dagen eftersom anledningen till att jag och Mästerskytten från Bankeryd befann oss just i Lecco var olympiska. Det var nämligen platsen för 6th European Athletes Forum under ledning av den Europeiska Olympiska Kommittén. Alltså var stan full av gamla olympier i olika former, färger och storlekar. Eller full och full, vi var väl en 40-50 stycken allt som allt. Min huvudsakliga uppgift var att vara bihang till Mästerskytten. Hans uppgift var, och är, att som ordförande i SOK’s aktivas råd bland annat vara med på den här typen av möten och träffar. Och eftersom jag aspirerar på att ta mig in i IOK’s aktivas råd i samband med London-OS nästa sommar var det här ett bra tillfälle att hänga på och skaka hand och säga hej för att lära känna folk och visa sig intresserad.

Fredagen ägnades åt att lyssna på hur andra aktivas råd runt om i Europa arbetar och vi lärde oss en hel del om hur man inte ska göra PowerPoints. Att skriva med liten vit text på ljusblå bakgrund är till exempel en ganska dålig idé om man när något slags förhoppning om att åhörarna ska se något av vad det står.

Sen var det middagen då. Vi skyfflades in i en buss vid halv åtta för att köras till Casino Campione. Och döm om min förvåning när vi plötsligt befann oss vid schweiziska gränsen. Döm än mer om min förvåning när vi inte passerade någon mer gränskontroll men tydligen ändå åt vår middag i Italien. Men ändå fick vi oss en gratiskupong på 10 Schweizerfranc att använda på casinot. Alltså var vi i Schweiz, men ändå i Italien och valutan var inte Euro utan Franc. Hade det inte varit fredag hade jag kanske orkat reda ut det redan då.

Men tydligen är det så här. Vid Luganosjön i Schweiz ligger exklaven (inte enklaven alltså, inte G-klaven heller, utan exklaven…) Campione (ej att förväxla med E-types låt med samma namn…) som tillhör Italien men som inte har några gränskontroller mot Schweiz. Alltså åkte vi över gränsen mellan Italien och Schweiz och där stod vi still en stund, men mellan Schweiz och exklaven fanns ingen bevakad gräns. Dessutom har området schweizisk moms och varuskatt och dessutom är valutan, voilà, Schweizerfranc.
Mysteriet löst, nu kan jag sova gott inatt också!


Det är så mycket bättre om man vet i vilket land man är när man äter middag…


till toppen av sidan : till förstasidan
©Copyright: Stefan Holm : scholm AB 1999-2011