Ämnen
Böcker
Fotboll
Friidrott
Krönikor
Lego
Övrigt
Samtliga inlägg
Tio senaste rubrikerna
Årets julklapp
En bit av tullen
8 years…
Northug och tjejerna
Jag leker med ord
VaLEGOtines Day
Dream League Soccer 2.0
Signalfel
Man lever på hoppet…
The rumble in the förortsjungle
Samtliga rubriker
Månader
Mars 2013
Februari 2013
Januari 2013
December 2012
Juni 2012
Mars 2012
Februari 2012
Januari 2012
December 2011
November 2011
Oktober 2011
September 2011
Augusti 2011
Samtliga inlägg
Sidor (7 inlägg/sida)
Sida 21 : Sida 20 : Sida 19
Sida 18 : Sida 17 : Sida 16
Sida 15 : Sida 14 : Sida 13
Sida 12 : Sida 11 : Sida 10
Sida 9 : Sida 8 : Sida 7
Sida 6 : Sida 5 : Sida 4
Sida 3 : Sida 2 : Sida 1
Samtliga inlägg
Sorterade osorterade länkar
Asics
Bank & Niva
Byggbiten
Division VI norra 2011
Division VII Nordöstra 2012
Fredrik Backman
IAAF
Karlstads universitet
Kent
Kils AIK Friidrott
Lego
London 2012
Mauro Scocco
Moskva 2013
Patrick Ekwall
Swebrick
Svenska friidrottsförbundet
The Brothers Brick
ÖDIK
I väntan på vem då?
4 februari 2013 : Klockan 09:59
Så blev det då nästan en tolfte igår. En som kunde fixat dussinet fullt. Men än så länge får vi nöja oss med att bara vara elva. Över 240 cm alltså.
2012 gick ju och blev ett riktigt bra höjdhoppsår med totalt fem man över 236 cm, fyra av dem över 237 cm och två av dem över 239 cm. Dessutom vann Ivan Ukhov OS-guldet på 238 cm, vilket ju är det näst bästa någon någonsin brytt sig om att hoppa i ett olympiskt spel. Bara Charles Austin har hoppat högre med de 239 cm som krävdes för guld i Atlanta 1996.
Men både Ukhov och Austin tillhör ju den skara glada gossar och gamla gubbar som klarat 240 cm. Frågan är vem som blir näste man över gränsen.
En snabb rekapitulation av de elva:
Povarnitsyn var den förste,
Paklin, Thränhardt kom därnäst,
Sjöberg, Sotomayor och Matei,
Följdes av Conway, Austin och Voronin
Innan Holm och Ukhov fyllde på.
Sotomayor är tokvärst med sina 24 hopp över 240 cm – övriga tio hoppare har totalt skrapat ihop 14. Sjöberg fyra av dem, Thränhardt två och övriga åtta varsitt.
Sen är det ju det där gänget som man trodde skulle ta 240 cm, men som aldrig gjorde det.
Typ Dietmar Mögenburg, Zhu Jianhua, Gennadiy Avdeyenko, Steve Smith, Artur Partyka, Troy Kemp, Dragutin Topic och Yaroslav Rybakov.
Några till var ju där och nosade, som: Ralf Sonn, Jacques Freitag, Andriy Sokolovskiy, Linus Thörnblad och Sergey Malchenko.
Men även om den gode Rybakov fortfarande hoppar lite hemma i Ryssland (222 cm i vinter och 5389 poäng i sjukamp!!!) så är det väl tveksamt om han någonsin når forna höjder igen. Och även om Thörnblad inte är lastgammal så har han ju tyvärr lagt höjdhoppsskorna på hyllan.
För ett par år sen var ju Andrey Silnov det i särklass hetaste namnet att ta klivet över 240 cm. Ja, han var väl den som man trodde skulle bli elfte man över höjden. Men medan Silnov vann både EM och OS (och hoppade sjukt bra båda gångerna…) och Ukhov gjorde lite annat så blev det ändå Ukhov som tog 240 cm inomhus i Aten 2009 medan Silnov hade skadebekymmer.
Silnov står väl ändå kvar på listan över pretendenter till att bli nummer tolv, även om han inte känns som det hetaste namnet längre.
Ifjol seglade britten Robbie Grabarz (jo, jag vet att vi är sjukt lika varandra…) upp från lite grann ingenstans. Men hoppar man 222 cm vid ännu icke fyllda 18 finns det en grundpotential och hittar man en tränare som är bra på att motivera, inspirera och förädla den där potentialen så kan det hända grejer. Alltså gick han från att vara näst intill okänd med ett personbästa på 228 cm till att hoppa 237 cm, vinna EM-guld och ta OS-brons. Så Grabarz är också en möjlig 240 cm-hoppare framöver. Kanske redan i år. Kanske redan i vinter.
Men det hetaste namnet stavas ändå Mutaz Essa Barshim och kommer från det inte speciellt höjdhoppsmerittyngda landet Qatar. Juniorvärldsmästare 2010 och 231 cm samma år visade att det fanns något extra i den lätta kroppen. 235 cm året efter visade att det fanns ännu mer även om det inte riktigt ville sig när det gällde som mest vid VM i Daegu det året. Sen blev det asiatiskt inomhusrekord med 237 cm förra vintern, men bara delad nia på inomhus-VM trots att han var världsetta i statistiken, och delat OS-brons i London innan det small i Lausanne med 239 cm.
Igår hoppade han i Moskva och tog 220, 224, 227, 230 och 237 (tangerat asiatiskt inomhusrekord alltså) innan ribban placerades på 240 cm.
Och även om jag inte har hittat (eller ens letat ihjäl mig efter) några av försöken på 240 cm så ser det ju helt okej ut när han glider över 237 cm.
Som listorna ovan visar är dock inget givet när det kommer till vem eller vilka som ska ta 240 cm. Både Steve Smith och Dragutin Topic hoppade till exempel 237 cm redan som juniorer utan att för den skull någonsin blev mer än 238 cm för någon av dem. Både Gennadiy Avdeyenko och Yaroslav Rybakov tog 238 cm fyra gånger var utan att få hoppa högre än så.
Men ska jag sätta en liten peng på vem som blir den tolfte mannen över 240 cm (lika många som varit på månen, dock ingen som gjort både och vad jag vet…) så sätter jag den lilla pengen på Qatars hopp i höjdhoppsvärlden.
Varför inte redan på onsdag i Banská Bystrica?
Separated at birth…