Ämnen
  Böcker
  Fotboll
  Friidrott
  Krönikor
  Lego
  Övrigt
 Samtliga inlägg

 Tio senaste rubrikerna
  Årets julklapp
  En bit av tullen
  8 years…
  Northug och tjejerna
  Jag leker med ord
  VaLEGOtines Day
  Dream League Soccer 2.0
  Signalfel
  Man lever på hoppet…
  The rumble in the förortsjungle
 Samtliga rubriker

 Månader
  Mars 2013
  Februari 2013
  Januari 2013
  December 2012
  Juni 2012
  Mars 2012
  Februari 2012
  Januari 2012
  December 2011
  November 2011
  Oktober 2011
  September 2011
  Augusti 2011
 Samtliga inlägg

 Sidor (7 inlägg/sida)
  Sida 21 : Sida 20 : Sida 19
  Sida 18 : Sida 17 : Sida 16
  Sida 15 : Sida 14 : Sida 13
  Sida 12 : Sida 11 : Sida 10
  Sida 9 : Sida 8 : Sida 7
  Sida 6 : Sida 5 : Sida 4
  Sida 3 : Sida 2 : Sida 1
  Samtliga inlägg

 Sorterade osorterade länkar
  Asics
  Bank & Niva
  Byggbiten
  Division VI norra 2011
  Division VII Nordöstra 2012
  Fredrik Backman
  IAAF
  Karlstads universitet
  Kent
  Kils AIK Friidrott
  Lego
  London 2012
  Mauro Scocco
  Moskva 2013
  Patrick Ekwall
  Swebrick
  Svenska friidrottsförbundet
  The Brothers Brick
  ÖDIK


Isbjörnar…
25 januari 2013 : Klockan 08:47

Så jag bestämde mig alltså för att börja cykla. Till bussen. Till jobbet. Och något säger mig att det var fel vecka att ta ett sådant beslut. Eller rätt.

Efter att ha haft inne bilen på service två gånger om under årets första tre veckor så fick jag lite nog. Nu är det ju inte så att jag typ har kraschat bilen. Men många bäckar små och reservdelar som inte fanns på plats första gången gjorde att den fick hälsa på en andra gång och att totalkostnaden landade på för mycket. Och då har jag ändå inte plussat på kostnad för bensin och annat som kan kosta när man kör bil. Alltså sa jag till mig själv något i stil med:
- Nu är det dags att återgå till livet som bussåkande cyklist eller cyklande bussist.
I tisdags släpade jag alltså fram cykeln ur förrådet, trampade in till det stora torget i den stora staden där jag bor. Löste busskort för drygt 500 spänn och 30 dagar och återgick till den fina tradition som jag höll uppe en period i höstas.
Men nu var det ju det här med vädret. Det har ju knappast undgått någon att det varit lite… vad ska vi säga… småkyligt… kallt… istidskyla…
Allt som oftast känner jag mig som något slags polarforskare (alltså en sådan som forskar där det är kallt, inte en sådan som forskar om kompisar…) varje morgon när jag ger mig ut. Men jag har bitit ihop och jag har trampat den dryga kilometern in till torget och jag har åkt min buss. Vissa dagar har det varit så mycket folk att jag fått stå upp. I morse var det jag, chauffören och tre till. Jag misstänker starkt att resten har frusit ihjäl. Tyckte mig se ett par tre isbjörnar kalasa på lite löst folk längs vägen.
Å andra sidan kan vi också välja att se det positivt. Det lär inte bli så mycket jävligare att cykla till bussen framöver…


till toppen av sidan : till förstasidan
©Copyright: Stefan Holm : scholm AB 1999-2011